Om du inte har betalt en faktura på förfallodatumet kan ett företag du är skyldig pengar ta ut en dröjsmålsränta på summan du är skyldig. Dröjsmålsräntan är idag 8 procent plus gällande referensränta (4,0%, 2024)
Dröjsmålsränta är en extra ränta som tillkommer när en faktura eller ett lån inte betalas i tid. Den fungerar som en ersättning till borgenären (den som lånat ut pengar) för att gäldenären (den som lånat pengar) inte uppfyllt betalningsvillkoret. I Sverige regleras dröjsmålsränta av räntelagen och baseras på Sveriges Riksbanks referensränta plus 8 procentenheter.
Enligt räntelagen (Räntelag (1975:635)) så får inte ett bolag ta ut dröjsmålsränta från dig som kund förrän inom 30 dagars från att fakturan skickades.
Det ska tydligt informeras om dröjsmålsränta på fakturor som bolaget skickar till en privatperson.
Följ dessa steg för att räkna ut dröjsmålsränta på dina försenade betalningar. Tänk på att det kan finnas ytterligare avgifter, som påminnelseavgifter och inkassokostnader, som också kan tillkomma vid försenade betalningar.
Tänk på: Dröjsmålsräntan beräknas på det totala faktureringsbeloppet, inklusive moms. Det är viktigt att notera att dröjsmålsränta inte tillämpas på faktureringsavgifter, påminnelseavgifter eller inkassoavgifter, eftersom dessa avgifter är fastställda enligt avtal eller lag. Dessutom kan dröjsmålsränta inte tillämpas på obetald dröjsmålsränta.
Högkostnadskrediter, som snabblån och SMS-lån, leder ofta till dröjsmålsränta på grund av deras korta återbetalningstider och höga räntor. Om låntagaren inte kan betala tillbaka lånet i tid, tillkommer dröjsmålsränta på det obetalda beloppet, vilket kan leda till en snabbt ökande skuld.
För att undvika dröjsmålsränta på högkostnadskrediter är det viktigt att noggrant överväga sin ekonomiska situation och förmåga att betala tillbaka lånet inom den angivna tidsramen. Om man är osäker på sin förmåga att återbetala lånet, kan det vara klokt att överväga alternativa finansieringslösningar eller att söka råd från en skuldrådgivare.
Avtalad dröjsmålsränta är den ränta som parterna i ett avtal har kommit överens om att gälla vid försenade betalningar. Om inget avtal finns angående dröjsmålsränta, eller om avtalet inte specificerar räntan, tillämpas dröjsmålsränta enligt räntelagen.
Räntelagen reglerar dröjsmålsräntan i Sverige och baseras på Sveriges Riksbanks referensränta plus 8 procentenheter. Det är viktigt att vara medveten om vilken typ av dröjsmålsränta som gäller i ditt specifika fall, eftersom det kan påverka den totala kostnaden för försenade betalningar.
När ett företag kräver betalning från en konsument och betalningen försenas, tillämpas dröjsmålsränta enligt räntelagen. Det innebär att konsumenten, gäldenären, måste betala en extra ränta på det obetalda beloppet till företaget, borgenären. Dröjsmålsräntan fungerar som en kompensation för företaget på grund av den försenade betalningen och baseras på Sveriges Riksbanks referensränta plus 8 procentenheter.
Det är viktigt för både företag och konsumenter att vara medvetna om dröjsmålsränta och hur den beräknas, eftersom det kan påverka den totala kostnaden för försenade betalningar. Att betala i tid och ha en god kommunikation mellan parterna kan bidra till att undvika dröjsmålsränta och eventuella ytterligare kostnader, såsom påminnelseavgifter och inkassokostnader.
Vad blir konsekvenserna om gäldenären inte betalar? Om gäldenären inte betalar i tid kan det leda till påminnelseavgifter, inkassokrav och ökad dröjsmålsränta på skulden. Detta kan i sin tur resultera i en snabbt ökande skuld och eventuellt betalningsanmärkningar hos Kronofogdemyndigheten, vilket påverkar gäldenärens kreditvärdighet negativt. För att undvika dessa konsekvenser är det viktigt att betala fakturor och lån i tid samt att ha en öppen kommunikation med långivaren eller företaget man är skyldig pengar till.
Skillnaden mellan påminnelseavgift och dröjsmålsränta är att påminnelseavgift är en fast kostnad som tillkommer när en betalning är försenad och en påminnelse skickas ut, medan dröjsmålsränta är en extra ränta som beräknas på det obetalda beloppet och ökar över tid. Påminnelseavgiften syftar till att täcka kostnader för administration och hantering av försenade betalningar, medan dröjsmålsräntan fungerar som en ersättning till borgenären för att gäldenären inte uppfyllt betalningsvillkoret. Båda dessa avgifter kan tillkomma vid försenade betalningar av fakturor och lån.