Högkostnadskredit

Man hör kontinuerligt talas om högkostnadskrediter. Det varnas ofta för dessa då det kan bli väldigt dyrt jämfört med andra lån. Det innebär att det ofta är just högkostnadskrediter som är involverade när det gäller skuldärenden som går till Kronofogden. Du bör därför vara försiktig om du funderar på att ett sådant lån.

Det kan samtidigt finnas situationer där man inte har något val, exempelvis för att man inte kan få något annat lån. Då är det viktigt att du förstår hur dessa lån fungerar och vad man måste tänka på. Det finns särskilda regler för högkostnadskrediter och det är alltså inte helt fritt för långivaren när det gäller vilka räntor man måste hålla sig till.

Vad är en högkostnadskredit?

En högkostnadskredit är ett lån där den effektiva räntan är minst 30 procentenheter högre än referensräntan. Referensräntan sätts av Riksbanken en gång per halvår. Vanligtvis ligger den på någonting mellan -1.0% och 1.0% men det kan variera beroende på året.

Är referensräntan exempelvis -0,5% så innebär det att ett lån som har en effektiv ränta högre än 29,5% är en högkostnadskredit. Det är med andra ord dyra lån som kan bli för dyra om du har dessa under längre perioder.

Regleringar av högkostnadskrediter 

Högkostnadskrediter är inte bara en titel som man använder, det finns tydlig reglering av dessa som långivare måste följa. Sedan 2018 finns begreppet också med i en lag då man ville att långivarna skulle bli tydligare mot låntagare om kostnaderna.

Anledningen till att man såg ett problem med dessa lån var att många privatpersoner drog på sig skuldärenden när man inte hade råd att betala tillbaka lånet. Den här regleringen kontrollerar hur dyra lånen faktiskt får vara.

Kostnadstak

Enligt kostnadstaket som finns för högkostnadskrediter kan du aldrig bli skyldig mer än det dubbla av det du har lånat. Det finns för att reglera hur dyrt det faktiskt kan bli för dig att ta en högkostnadskredit.

Vad ingår i kostnadstaket?

I kostnadstaket ingår alla kostnader kopplat till krediten och eventuella dröjsmål med att betala den. Det gäller alltså bland annat:

  • Räntan på själva lånet.
  • Eventuella avgifter (uppläggningsavgift, aviavgift m.m)
  • Obligatoriska försäkringar för att få krediten.
  • Dröjsmålsränta.
  • Avgifter kopplade till betalningspåminnelser och inkassokrav.

Det gäller alltså alla vanliga kostnader som du får med ett lån. Totalt kan dessa aldrig bli mer än det dubbla av vad du har lånat.

Vad ingår inte i kostnadstaket?

Det finns en del kostnader som inte ingår i kostnadstaket. Det handlar framförallt om kostnader som inte har med själva krediten att göra utan konsekvenser från den. Det inkluderar kostnader som:

  • Kostnader hos Kronofogden.
  • Kostnader för utmätning.
  • Rättegångskostnader.
  • Förbud mot att förlänga högkostnadskrediter.

De allra flesta kostnader ingår därför i kostnadstaket, men eventuella skulder gör det inte och kan därför leda till ännu fler kostnader. Det är därför viktigt att åtgärda skuldärenden så snabbt som möjligt.

Räntetak

När du tar en högkostnadskredit finns det en del gränser som är viktiga att känna till. Dessa reglerar hur hög räntan får vara som mest. Det innebär alltså att en högkostnadskredit har en ränta som är 30% högre än referensräntan, men den får inte vara högre än maxräntan.

Maxränta på 40 procent

Räntetaket innebär att den högsta nominella räntan på ett lån är 40% över Riksbankens referensränta. Under första halvåret 2022 har referensräntan varit 0,00 vilket innebär att den högsta nominella räntan legat precis på 40%. Under det andra halvåret är referensräntan istället 0,50 vilket innebär att den högsta nominella räntan är 40,50%.

Maxtak för dröjsmålsränta

Dröjsmålsränta är den ränta som du betalar när du är sen med en betalning, det är också den enda avgiften som långivare får ta ut när en låntagare är försenad. Det kan därför bli väldigt dyrt för dig och det finns därför ett maxtak även här. Den ligger på 40% över referensräntan och följer därför reglerna för maxräntan.

Förlängning

Förr var det vanligt att långivare erbjöd förlängningar av krediter, vilket ledde till fler skulder och sällan till att krediterna faktiskt betalades tillbaka. Det finns därför nu ett förbud mot just detta och idag får långivare endast erbjuda en enda förlängning på en kredit.

Regeln här är tydlig, långivare får inte heller erbjuda en ny kredit för att betala tillbaka en tidigare kredit. Detta gäller även hos bolag som långivaren är närstående till. Ett närstående bolag kan till exempel vara ett annat låneföretag där långivaren är moderbolag till det andra.

Tvingande regler för högkostnadskrediter

Allt det vi har tittat på är tvingande regler för alla högkostnadskrediter. Detta står i den så kallade konsumentkreditlagen och är något som alla långivare måste följa. Tillämpar man villkor som strider mot den här lagen så gäller det alltså inte.

Det innebär att du har en hel del skydd om du väljer att ta en högkostnadskredit. Det betyder inte att dessa lån är bra, det blir fortfarande väldigt dyrt. Det finns däremot en gräns för hur illa det kan bli.

Marknadsföring av högkostnadskrediter

Konsumentkreditlagen har också riktlinjer om hur man får marknadsföra dessa, en del av detta har du troligtvis märkt om du har sett reklam för krediter. Man måste vara måttfull i hur dessa marknadsförs och reklamen får inte vara påträngande.

Man får inte heller få en kredit att framstå som en perfekt ekonomisk lösning eller bekymmersfri. Man måste också vara tydlig med att utmärka eventuella högkostnadskrediter som har en ränta som är 30% över referensräntan.

Högkostnadskrediter måste också ha en varningstriangel som varnar för och informerar om att det är just en högkostnadskredit.

Uppdaterad: 16 oktober, 2022